Så här började det (lång version)

En blogg, tänka sig! Denna blogg är skapade för att min familj, vänner och för den som vill, ska kunna följa med på mina äventyr i livet. Jag har varit iväg på många underliga reser i mitt liv, och jag skulle inte vilja vara utan någon av dem. För de av er som inte känner mig så väl, ska jag berätta lite om mig själv.

31 år, Uppvuxen i Malmö, bott här precis hela mitt liv. Min cv skulle de flesta skratta åt, då den "röda tråden" inte finns. Bagare, lagerarbetare, truckförare, butiksförsäljare och mitt senaste massör. Under dessa år har jag gått olika utbildningar som jag velat testa på eller trott att detta är något som kan vara till nytta. Så att köra dubbelt med jobb och plugg är något som jag är van vid. Detta tog ut sin rätt för lite mer än ett år sedan, och då lärde jag mig den hårda läxan att livet är till för att göra de man vill och älskar. Och jag ansvarar för det, ingen annan. Idag har jag plats på Crossfit 360 där jag jobbar som massör och driver eget. Jag har mina två chihuahuor Tarzan (9 år) och Flazzh (1 år)  och vi bor i en två på Ellstorp. Tror på att jag ansvarar för min egen lycka i livet och ser själv till att skaffa den.  Ni skapar säkert er uppfattning vidare i de olika blogg inläggen som kommer.

Så vart börja de hela nu då? Jo, julafton 2014! Vi var hos min ena syster och hela familjen va där (närmare 25 personer), detta var en rolig jul ena av de bästa jag fått vara med om. Jag hade sedan en tid tillbaka fått tanken om skidor. Och detta var en tanke som kunde komma när jag satt och titta på tv eller satt på en föreläsning i skolan.... skidor! Jag har då aldrig åkt skidor, aldrig varit i en ort med snö. Jag hade dock en åsikt och det var: vad ska jag med snö till? (fy fan för den tanken säger jag idag).
För er som känner mig vet om att får jag en tanke om något pratar jag gärna om den, oftast för jag vet om att de kommer hända. Jag ser till att det händer helt enkelt.
Denna kväll var min systerdotter Anna och hennes kille Dennis med för att fira jul. Det tog ca 30 minuter från de jag kommit innan för dörren tills jag börjar prata om skidor, jag vill åka skidor.
 Anna tittar på mig och säger: Häng med oss i januari till kläppen!
Jag: Seriöst?
Anna nickar: ja klart, vi har massor av plats.
Här är grejen, fråga ALDRIG mig om jag ska med på något om ni inte menar det, för jag svarar JA!

Januari den 8:e öppnar jag mina ögon efter en tupplur i bilen efter ca 9 h färd (bra bilförare kan jag säga) detta ögonblick var så mäktigt. SNÖ!!!! det var magiskt. det var fjället! Det tog inte många minuter, jag blev kär! Jag frös inte, det var inte deppigt, det var allt annat än de, det var magiskt. Här skulle jag vara bara några dagar.
Ivriga in och hyra all utrustning, dock hade jag köpt lite själv vilket jag var så stolt över. Vi byte om ute vid bilen kommer jag ihåg, ingen tid att slösa här inte.

Dagarna gick och jag fick åkt skidor, först vart jag så arg, så jag kunde gråta mitt i backen.....fy vad orättvist att jag inte kan åka tänkte jag efter 2:a åket. Efter ca 2 h på skidor blev det lite bättre. Dag 2 och 3 var så häftigt, jag åkte inte snabbt men jag älska det. Och mina sista åk, kan jag säga att de var bra för att vara nybörjare och utan skola.
Kvällen dagen innan vi skulle hem, var denna fröken sugen på godis och lite rastlös, då finns det bara en sak att göra. Ut och gå mot affären! Det hade kommit ny snö den dagen ca 40 cm och lite storm, detta ansåg jag var en liten utmaning. Svart ute och ingen belysning på vägarna skulle jag då ge mig iväg och handla godis. Vi bodde mitt i pisten vilket var en bit upp på fjället (låter högre å värre än vad det var), så jag hade en bit att gå. Jag släckte pannlampan och lät snön lysa upp min tillvaro som jag gick i, jag lyssnade på Jojk i mina hörlurar och det var så mäktigt att gå där och vara så liten men samtidigt känna sig så stark. Det var på denna promenad jag visste att hit måste jag igen, kanske inte just till denna plats, men till fjälls skulle jag.
Tänk att mitt hemland har så mycket vackert att bjuda på som jag aldrig tagit del av eller sett.

Så vad händer nu?
Jag ska ge mig ut på vad jag tror kommer bli mitt livsäventyr (mitt första iallafall, kan inte räkna in min resa till Diyarbakir), jag och hundarna ska till Jämtland först och vandra på fjället i ca 14 dagar och sedan ska jag vila mig nån dagar och mysa i Östersund, för att sedan möta upp Ann-Helen och Lolo och deras Albert och Bruno. Sedan drar vi vidare till Lofoten i Norge. Min tur på fjället håller jag fortfarande att planera, jag kan inte bestämma mig alls, så mycket jag vill.....
Nya tankar om att adressändra har börjat dyka upp..... jaja de blir ett eget äventyr när den tiden kommer, om den kommer ;)

Nytt inlägg imorgon, där jag berättar vidare om mitt äventyr och liv, hur jag tränar mig dit och vem som hjälper mig och lite annat smått och gott!
#Lovelife