Världsproblem, skam och lite inför 2017!

Så livet fortsätter rulla på här uppe. För varje gång jag åker ner till Skåne, saknar jag mina föräldrar mer men blir även mer övertygad om att mitt beslut över att flytta hit är helt rätt.

Min lägenhet som finns i Malmö kommer jag sälja och vinsten blir ny kontant insatts i nåt här uppe, de är min plan i alla fall. Men det kommer senare i det nya året. Just nu är jag inne i nåt väldigt skönt flow i livet. Vardagen flyter på riktigt bra, jag har en fin vardag, njuter till fullo av att vara där jag önska för några år sedan att jag var då. Det häftigaste i livet är ju att reflekterar man tillbaka så ser man att allt kommer till en när de ska. Situationer man satt sig i som vissa uttrycker är "misstag" kan och borde enligt mig ses som lärdomar, de är lärdomen efteråt som gör känslan så häftig ju.
För några år sedan hade jag inte njutit på samma sätt, jag hade stressat och missat en massa. Så nu njuter jag och lär mig nya lärdomar.

Läste ett inlägg som en tjej några år yngre än mig själv som uttryckte att hon var trött på att läsa om folk som var så nöjda med sina liv och hon kände att de målade upp sina liv perfekta tyckte hon.... har läst kommentarerna efter de.... Först blev jag ställd, sen tyckte jag synd om henne.
Vet man inte att ALLA har sina egna krig att fighta varje dag, ofta är det krig man aldrig får veta om, men för de behöver inte hela ens dag vara åt helvete. Allt är en inställning inför varje dag som dyker upp. I dagens samhälle var folk verkar ha tappat det helt på grund av sociala medier, de bygger upp nån tro om att man kan skicka ut så mycket hat mot andra utan att få stå för det sedan (tror på karma så känner mig lugn) men det är väldigt ledsamt att se hur många som mår dåligt i vårt samhälle.
Samtidigt utanför sociala medier så på går det verkliga livet var då folk fightas med sin vardag, barn som har föräldrar som inte kan ge kärlek för de inte har nån kärlek till sig själva, föräldrar som har föräldrar som har sin historia att bearbeta. människan som sedan går utanför sitt hem har sedan hela samhället var man går runt och tror att de håller på att förfalla. Samhällen som krigar mot varandra där man inte kommer utanför dörren. Miljökatastrofer, djur som blir utrotade. Pust... ja det är mycket, ibland under meditation när jag försöker reda ut vad jag känner eller tycker om visa saker kan jag gråta, tårarna bara faller.... ofta låter jag det bara komma för det är för mycket att hålla tillbaks och samtidigt vill jag inte ha detta inom mig för då känns det som jag göder nån ilska inom mig och de förstör. Det förstör inte att jag känner mindre men de ger plats åt de positiva som jag vill sprida istället.
Så vad tusan vill jag ha sagt med detta då? Jo men kanske att i hela denna snurriga men underbara och vackra värld så finner jag hopp, i kärleken mellan människor och i naturen. Alla har tillgång till att möta dagen med en positiv tanke, och jag hoppas att folk tar den. Ibland behövs det träning, som jag skrivit tidigare börja jag min träning när jag möte min mentor för mer än 5år sedan. Hon gav mig enkla övningar som jag då tyckte var lite tramsiga men de är en av mina grundpelare idag. Nämn varje morgon eller kväll minst 5 grejor du är tacksam för i livet..... Min tacksamhet har förändrat hela mitt liv. Starka ord att säga men så är det.

Nu över till något annat som inte alls är lika djupt eller välgenomtänkt, SKAM serien.... alltså denna serien, vad är det med den som gör att man blir helt tokig? Neej min ungdom var inte ens i närheten av detta.Sen har jag blivit då besatt av norskan. Nu vill jag lära mig norska helt plötsligt... (lär mig fortfarande dari/persiska) så nu testar jag säga allt med en norskbrytning bara för att höra om jag får till det. OCH nu vet jag precis hur jag vill ha en date, sittunderlag, varm choklad och en utsikt, inge mer. Jag sa ju att jag blivit tokig eller? Hahaha jaja detta försvinner säkert snart igen men just nu är de hög aktuellt och jag är in love. Så har ni inte sett den så se den, där är såna garv alltså. Bjuder även på väldigt många låtar som för en tillbaka till tidig tonår.

Så julen är här och alla som känner mig vet om att jag älskar den. Tagit på mig att fixa julbord till 14pers och jag njuter som bara den, allt som ska fixas och trixas med, som sagt jag blir inte stressad av julen, för mig är den fridfull så därför väljer jag att tacka nej till de som stressar mig och tackar ja till det som gör mig lycklig.  Min juldag vill jag bara mysa så då fråga jag om jag kunde passa Linas hundar, de kommer på julafton redan så jag ska få så mycket mys och de ser jag framemot. Flazzh behöver ju hundar runt sig och jag med. I övrigt så blir det jobb för det mesta och därför åkte jag ju ner innan jul till min familj. Här är det lustiga att folk vet inte hur viktiga de är för en, så är det verkligen. Så tacksam för alla personer som jag har nere i Malmö, även de som jag inte har en daglig/veckovis kontakt med, ni öppnar upp era armar och välkomnar och bjuder in mig, tack!! För mig är de jätteviktigt. Och om folk bara visste hur kul jag tycker det är när folk kommer hit. Jag lever enkelt men de är ju de som är charmen, här är utomhus de som är viktigast.

Så ett nytt år är på ingång, ja på ett år kan det hända massor! Jag tycker faktiskt jag brukar värna om min tid och med de har jag lärt mig att lyssna på när man ska tagga ner lite också och där är jag nu. Inte ta på massa projekt, inte jobba massa ideellt, inte göra några större förändringar, utan njuta av vad som skapats de senaste året, Och låta om nåt ska förändras får de hända av sig själv. Men till hösten kommer jag få hänga med på jakt och de ser jag framemot och sedan försäljning av min lägenhet är ju också nåt som måste ske sen, men annars har jag bara en större sak som jag ska hålla mig till år 2017, inget mer shopping! Yepp inget mer. Jag har vissa undantag självklart, säljer jag nåt från mitt hem får jag handla nåt begagnat. Men annars är det inget mer, varför? jo för att jag köper helt enkelt saker som faktiskt inte är nödvändigt och jag behöver spara till framtiden för mina hundar, får och höns som jag ska ha. Resor som vill göras, ja men ni förstår själv... plus man kan byta saker med varandra. Så vill man ha bytardagar med mig så hojta till. Nånstans hoppas jag på ett litet bidrag till naturen också. Så de är vad jag vet om 2017, plus att skam-serien fortsätter. låter som ett jäkligt bra år enligt min mening  ;)

Ha det fint så länge och glöm inte den där positiva tanken.

God jul på er därute!

Denna kärlek i livet...

Tack för ni fortfarande hänger med här, fast det är dåligt med uppdateringar. Nu borde ni vara vana vid att mitt liv sällan är lugnt och stillsamt i större perioder (jobbar på att få in det mer i livet). Så nu backar vi tiden tillbaka med ca 3 veckor, rättare sagt till den 15:e sept.

Skulle gå på en säkerhets utbildning via jobb. Kul, kändes som de gjorde en satsning på en, plus det är alltid kul att få en utbildning, fast man kanske gjort denna 3ggr tidigare, är det nya människor och nya utbildare, alltså möjlighet till utveckling. Utbildningen hölls på en av byarnas räddningstjänst. Bara några dagar tidigare hade jag sett en annons i tidningen, "deltidsbrandman".... va kul tänker min hjärna hahaha mmm sure som om min hjärna lämnar tanken där, man kanske skulle söka, är nästa tanke.... min inställning till livet, ja den vet ni säkert också redan, vad har man att förlora... INGET. jaja alla vet ni om att det krävs handling för att genomföra något. Jag sökte inte den veckan. Mden åter till säkerhetsutbildningen... vid en kaffepaus sådär vid kl 14:00, så har fortfarandet inte småpratet kommit igång riktigt mellan deltagarna, n vet när man inte riktigt vet vem eller om vad man ska prata om, nån gör ett försök att prata om sina barn... själv då.... vem tusan ska jag prata me doch om vad?... visst tusan de sökte personal här ju, så ledaren som hade en fin benämning på sin bricka, frågar jag om tjänsten, det tog mindre än 3min så gick han med mig in, det var uttagning just denna dag, alltså fattar ni?? hahaha alltså vad är chansen. Tisdag är du välkommen på intervju och fystest.... ÄLSKAR MITT LIV! hahaha detta är ju just detta jag försökt beskriva här tusentals gånger, se möjligheten och ta den när den kommer.
Jag vakna upp följande tisdag med en jävla skit förkylning, men fan då.... jag går ändå! värsta som kan hända är att jag kollapsar... intervju gick bra, fystest gick bra för att vara förkyld. de andra tyckte det var jobbigt friska, nej nej det var jobbigt att vara sjuk hahaha tungt i lugnorna men fan den s-om ger sig.
JAG FICK JOBBET! Hahaha alltså jag är snart 33 år och ser verkligen inga begränsningar. Livet bjuder på mer underhållning. När jag var i turkiet för ca 4år sedan så ringde regionschefen och erbjöd mig jobb som butikschef mitt i en vild pazari bland väldoftande kryddor och 45graders värme. Tacka ja även då.
Min vecka i turkiet nu ringde två till, detta är underbart att jag får jobba med de jag älskar. Så det som händer nu är att jag måste tacka nej till brandmans tjänsten på deltid för att jobba nästan heltid med ensamkommande. Och detta är jag så otroligt glad över. Och gott folk detta är inte nån jäkla tur som händer bara, detta är vilja och att se möjligheter, något man själv väljer varje dag. Självklart kliar jag mig i huvudet och tänker hur i helvete ska detta gå runt eller vad ska hända nu, men det jag gör är att söka lösningar. Jaja nu lämnar vi jobb biten, men känner bara kärlek just nu.

Så ja... vad har denna galna skåning hittat på mer, jo jag har ju haft 2 veckors semester. detta innebar skåneland. Skåne och Alanya. kom ner och fick möta mina fina vänner och mamma och pappa.
Mamma och jag skulle åka iväg en tur till alanya (saknat det stället). Jag hade alltså 5dagar i malmö och 8dagar i alanya, 2 dagar upp och ner genom sverige. På min 5 dagar i Malmö så träffa jag mina vänner och även åkte till en plats som vunnit mitt hjärta. SULARPSFARMEN. 3ggr på mina utsprida 5 dagar var jag där. Alltså mysfaktorn och kärleken, den finns bara där. Det är människorna bakom namnet som gör detta stället helt underbart. Både på insta och facebook bjuder Nabil och hans familj på sig själva och även i allvarligare samtalsämnen visar de sina ståndpunkter, de står upp för något. DE vågar och de vill vara sig själva och ge detta till sina medmänniskor.... det blir inte vackrare än så. Massa kärlek till er! Foto finns ner på kusinen, Nabil och mig ;)

Och när vi då kommer in på kärlek... jag har så mycket kärlek till alanya hahaha jaa det har jag. Jag gjorde en miss denna gången, vi tog in på något som skulle vara ett "finare" hotell. Alltså nej nej nej... jag vill inte ha de turistigare. Jag vill ha det mer mellan östern. helst sitta på golvet och äta haha ja, de är sant. Jag gjorde det när jag var i diyarbakir. att få dricka te uppe i berget och bara njuta under träden. Att lyssna på live musik och inse att jag och kusinen var de ända turisterna där, jag älskar att vara där vart jag får uppleva det som känns äkta för de som bor där. Det är här min själ får sin eld. Ni som läst från början här vet ju om att jag fått skapa min egna kultur av all kultur jag fått uppleva och skapar den fortfarande. Den är inte skapad från någon bok, religon eller något land... den är skapad utifrån min egna unika bakgrund och mentalitet, därför kan det vara svårt för min omgivning att förstå den men det är endast min jobb att leva i den ingen annans. Så nu är jag uppfylld av ny energi från turkan och ser framemot nästa års resor dit. Bilder från resan finns där nere. Ska skriva ett inlägg om bara resan och berätta hur och vad det är som brinner i mig där.

Väl hemma i jämtland, påfylld med frukt och grönt, baklava frå abdos, börjar min vardag här igen. Min egna integration fortsätter här uppe. Men nu kommer vintern och det ska bli kul och se om man kan utveckla sig på skidorna nåt hahaha Ikväll blir det middag hos ett par som flyttat hit upp nu, Elsa och Albin som jag gick på folkis med.

Nu måste jag springa iväg på fika hos fina Liena som fått nytt jobb och gav mig möjligheten till hennes jobb, livet är bra lustigt.

Ta hand om vandra.
Kram     

Nu är det länge sedan!

Nu är det länge sedan jag skrev något.... jag har tappat detta helt ju... tänk att innan skrev jag nästan varje dag och nu händer det typ en gång i månaden.... men så är det.

Mycket har hänt men mycket är ändå detsamma. Jag har ju fått jobb på Åre kommun och där jobbar jag på hvb-hem. Mer om detta kommer jag aldrig kunna gå in på då man har tystnadsplikt. Dock kan jag säga att jag älskar det. Jag svara en vän häromdagen, jag jobbar ju mest för det är kul (vänta nu man jobbar väl för att tjäna sin lön?) hahaha jaa men jag älskar detta jobbet och allt vad de innebär.

Detta startar ju drömmar om min egna framtid.... tänk att få ha ett hus fullt med ungar... jag älskar tanken om det och jag vet om att jag hade fixat det. Medgångar som motgångar. Det jag nog mest har lärt mig under dessa månaderna är hur stor min kärlek är... det finns ingen begränsning.
NU fattar jag när folk säger att man måste finna kärleken inom sig för att kunna ge den, Å tro mig det finns så mycket kärlek att hämta från andra också.
Så ja jag hinner ju aldrig själv få kanske 7-8 barn men att bli familjehem eller adoptera det lär jag ju kunna. Jag älskar den totala kaosen när det finns så många barn/ungdomar runt mig. Jag gillar att jag kan stanna upp och gilla läget. Det behövs familjehem så varför inte. Har talat med ett fler tal nu som själv är familjehem eller varit uppvuxen i det, jag blir inte bortskrämd kan jag ju säga. Men men jag börjar i rätt ända, nu har jag ansökt om att bli god man, det är vad jag kan göra idag.

Så i övrigt, vad har hänt i livet förutom att jobba. Tog en tur ner till skåne, det var mysigt att komma ner och möta folket. Det finns sååå många fler jag vill hinna träffa när jag är nere men det finns ingen tid. hoppas på att få till träffar när jag kommer i slutet på september början på oktober. Jag fick i alla fall äta lite god mat när jag var nere, självklart pratar jag om turkisk mat och sedan handla hem mat också. Nu kommer dock mina föräldrar upp om en vecka. Det ska bli kul. Men visst är man lite nervös samtidigt, jag vill ju inte de ska ha tråkigt när de är här hahaha så lite saker har jag kollat upp, friluftsliv är inte deras största hobby men jag vet de kan uppskatta vacker natur. Mysigt ska de bli att ha dem här. Jag är också mycket nyfiken på hur Tarzan kommer vara här nu. Som ni vet orka inte Tarzan med förändringen att flytta upp hit, jag såg att han inte mådde bra med mig längre, tror jag stressade honom utan att vara medveten om det då. Dock blev situationen bäst för alla utom mig själv, jag fick bli utan min vän efter 11 år tillsammans. Jaja nu blir jag sentimental här.

Här uppe får jag vara med om en integration i det svenska samhället. Jag är inte uppvuxen med svenska traditioner förutom jul, knappt påsk fira vi. Det är nu när jag blivit vuxen som jag vill ta del av dom. Jag har inte varit utan traditioner jag har fått vara med om de flesta men de har inte varit svenska. Men nu jäklar... midsommar runt stång och NU fick jag vara med om min första riktiga kräftskiva, kan ju inte kalla gå genom malmöfestivalens kräftbord som tonåring för kräftskiva heller hahaha
Det är kul att få ta del av detta, gör det lättare för min egen skull att sortera ut vilka traditioner jag själv vill ha med min förhoppningsvis stor familj.
Senaste i min kultur utveckling är ju att lära mig persiska/dari, det får bli en mix av dessa två. Jag har kommit en bit att förstå, och som vanligt lär man sig förstå mer än man kan prata. Men skoja vad svårt det är med skriften, jag försöker se den, alltså hur man ska sätta ihop det men det går inte än. Mina ögon måste övas och övas innan det kommer naturligt. Men kul som bara den är det.

Just nu är jag omringad av otroligt fina människor här uppe. Och jag känner mig otroligt tacksam till det mesta.


Så liten uppdatering över vad som händer... Lite bilder finns ner till över den senaste månaden!
Ta hand om varandra!
Kärlek! 

Låt oss snacka kärlek och Lovsång!

Vill du leva dig in i detta inlägg så bara sätt på Artisten Joe och börja med låten " I wanna know"

Så dagar har gått och jag börja på ett inlägg men det får vila i utkast tills rätt känsla att skriva de kommer tillbaka. Kände att jag ville skriva om kärlek istället. Å Yes baby, love it is!
Kärlek ordet kopplar nog direkt för många till en relation mellan två personer, men det finns ju annan kärlek. Den världsliga, till sig själv, till familj, till barn, ja med ni get it.... till allt finns det kärlek. Mina tankar kring kärlek är stora och ibland drömmande och ibland hemskt kritiska. Den viktigaste kärleken tro jag är den man ger sig själv.... tror det är den som avspeglar den kärlek man ger till nån annan sen. Jag tror att våra barn ser hur man älskar sig själv genom sina föräldrar, en fina gåva att lära. Även den kärlek du sänder ut till din medmänniska, ger nån form av intryck av vad för kärlek du har.
För några år sedan börja jag ge mig själv den kärlek jag känner jag förtjänar, den blir starkare och starkare för varje dag, de blir också extremt tydligt när jag gör nåt som inte är av ren kärlek längre. Detta är en process som håller på hela livet och man får sina utmaningar och tvivel men de är ok.

För nån dag sedan fick jag höra, - Sandra tycker du ska träffa nån snart, du har för mycket krav.....
tillåt oss att skratta ljudligt tillsammans. 1. Jag är kvinna, om jag vill ha barn idag, kan detta fixas. 2. krav? på riktigt hahaha
Så här är det, dessa listor som man satt och gjorde som liten, han ska vara si eller så, ha detta eller detta.... jag valde att ge mig själv allt detta, jag valde att bli si och så och inneha detta och detta. För att jag tycker inte det är rimligt att kräva nåt från någon som man inte själv klarar av. Å detta har inte ens något med Kärlek att göra....
Kärlek är ett val av två personer som väljer att vara med varandra, för de har ett matchande flöde. (hur jag ser kärlek, menas inte att andra gör det)
Värdegrunden är viktigare än nåt för mig, fråga du mig när jag var 22år så självklart hade jag svarat nåt annat, jag hade inte kärleken till mig själv så jag förstod inte heller vilken kärlek jag sökte.
Den känns väldigt klart idag och jag väljer att vakna upp och känna kärlek varje dag till livet, mig själv och alla som finns runt mig. Så när nån säger till mig - Sandra tycker du ska träffa nån snart.....
mmm jag undrar vem som har störst behov att se mig med nån.....  Jag kan ju berätta att jag lugnt svara på de jag känner starkast inom mig och de va: Det är lugnt, han kommer när han ska.

I går fick jag uppleva kärlek med medmänniskor jag inte känner, de var skitcoolt. En arbetskamrat till mig fråga om jag inte ville hänga med till (glömt vad han kallade det för) lovsång i Arvesund, det var ett par från US som skulle tala och sen sjunger man då väldigt vackra låtar och håller bön. Ni som läser här vet om att jag varit på lovsång förr, detta väcker känslor inom mig. Förra gången vart de ilska och ledsamhet och jag gav mig själv löftet att bryta detta mönster. Denna gång gick jag in med full förståelse av dessa känslor och jag kände bara kärlek och lugn..... så medans mång dansa, rörde sig och njöt på sitt sätt, satt jag och kände mig kär och lugn. Underbart..... det är vackert  när folk vågar öppna upp sig på de sätt. Det kändes intimt och genuint, Vackert. Det var bara kärlek, kärlek som inte dömer eller tvivlar.
Så när det kommer till kärlek, ge av den och håll inte igen..... den ända som missar nåt är du själv. Ni som läser mina inlägg vet om att de personliga ansvaret för era liv ligger hos er, ingen annan. Så har du blivit sårad nån gång och låter de hindra dig, se över din situation, varför låta nån annan ha den makten över dig (nää det är inte synd om dig)? De är ju bara dumt, gå ut och älska skiten ur allt och alla, främst dig själv. (åtminstone försök, jobbar på det varje dag).

Ta hand om er gott folk, låt oss älska!
Kram kram

(blandade bilder)

Den eviga skymmningen

Vilka dagar här har varit (även i Malmö, de vet jag för jag kollar ert väder hahaha), här uppe är det då inte vanligt att det varit så varmt som det varit. Å om ni minns var det bara några mil här ifrån som jag och hundarna satt fast i snöstorm förra året hahaha en ljuvligt minne måste jag få säga. Detta året lär det inte bli nån lång vandring (lång vandring för mig = över 1v) då jag måste jobba, nu ska man landa ekonomiskt rätt efter att ha pluggat, så de är bara att jobba. Men jag kommer aldrig klaga på de jobb jag har idag. Fy vad jag älskar det. Det är inte likt något jag nånsin upplevt i arbetslivet, inte ens när jag hade mitt lilla egna.

När vädret levererar och jag inte jobbar så blir det volley boll på Beach Åre på torsdagar, det var nåt helt annat att spela ute än i folkhögskolans gympasal... ett gäng killar hoppa in och spela med oss, så det var musik, härliga människor, solnedgång, fjäll och volley boll.... här måste man nypa sig i armen, vilket liv jag lever, å jag fattar inte att jag kanske bara har 60 år till hahaha jag menar det med hela mitt hjärta.
 Ibland känns det som jag lever mer utanför min comfortzone än i den, å NEJ jag menar inte i nåt träningssyfte utan alla faktorer i livet. Klättringen är fysik, att starta upp ett nytt liv på ny ort är livet, det är utanför min comfortzone för att nämna ett praktiskt exempel. Men det coola med att leva mer utanför än inuti är att man hittar ytterligare ett lager av comfortzone och det är de inre. De inre är öppet för att ruckas om för man vet att man landar igen även om man misslyckas med det man provar. Där är jag nu.
Tänker ofta på hur vi som bebisar klarar av att trilla hundra gånger och vi ställer oss upp efter varje fall, visst nån tår hit eller dit men efteråt reser vi oss alltid, vi har ju inte många krypande vuxna eller hur? Varför som vuxna, när vi bör ha större insikt, förståelse och erfarenhet har vi svårare att resa oss? VEM avgör när man misslyckats? Varför blir vi oftast som vuxna hårdare mot oss själva?  Älskar att jag fattar att mycket/allt är mitt egna ansvar. Retar jag mig på nåt eller någon.... ok, börjar med mig själv, förändring ligger endast inom mig, det är ju jag som  har problemet eller hur?  Eller att vara snäll mot sig själv, fy för vad hård och taskig man kan vara i sina tankar om sig själv, NEJ... tröttsamt! Att skryta ska vara fult.... allt som rör dig som person borde du hylla och visa upp, finns väl inget skryt i de heller. Jaja nu blev det sådär lite djupt igen.... På ytligheterna igen hahaha   

Cykeln och jag har blivit kompisar.... yes jag har bett om ursäkt till den ;)  Idag var det kraftiga motvindar i ca 8km, men visst ge mig de, jag blir ju bara starkare av det. Det är lite som livet, livet blir inte enklare men man blir förhoppningsvis starkare och klokare för att hantera det. Livet är därför totalt underbart, även i de tunga stunderna, så gör man sitt yttersta till att hitta de närmsta positiva och detta är ju helt individuellt vad man väljer.
Denna veckan har jag plöjt 8 aktiviteter/träningspass och är super nöjd med detta. Mest av allt har jag velat visa mig själv att jag kan det jag säger, i det fysiska. Imorgon ska jag känna lite hur kroppen mår och den får bestämma om det blir cykling eller vila. Söndag tänkte jag ta mig upp på Ottfjället, om det går, kan ju ligga snö kvar på toppen men det vet jag ju bara om jag går upp dit hahaha  Det är snart ett år sedan jag stod där sist med mina båda små hundar! Vilka krigare, 2st chihuahuor på 1265 höjdmeter. Ska bli kul!
Nä dags att titta lite netflix sen sova.
Ta hand om er gott folk! (Kul att nytt folk hittat hit, välkomna)

Vad händer i mitt hjärtat och i huvudet?

Jag har verkligen tappat greppen om denna blogg, sorry. jag vet om att ni där hemma hade en inblick i mitt liv när jag aktivt skrev, men men livet händer i mellan inläggen ;)

Så varit i Norge första gången sedan jag blivit vuxen. Fira deras nationaldag, lätt jag ska ha Sverige kläder på Måndag. Jag är en sån otroligt stolt svensk så det finns inte! Så lärde mig att vi är usla på att fira 6/6! Tack Norge!

Efter att ha jobbat in 144h på 15dagar (självvalt), så kände jag att åka till Malmö var jag väldigt välförtjänt av. Det var en körtur jag sent glömmer, jobba 10h sedan väljer jag att köra.... jag mena varför vänta, jag kan sova i bilen när jag väl blivit trött. Det var jag och alla djur på vägarna kan jag säga. Vet ni när man inser att en trana är stor? Jo när den väljer att flyga framför bilen hahaha som tur var så körde jag INTE på den. Men fy...
Efter många om  och men, och med några tupplurar så var jag framme 110 mil senare. Alltså jag älskar att köra igenom detta fantastiska land. självklart finns de gått om mil där det bara är typ skog och inget annat men vilken överblick av landskapen man får. Känner jag blir helt poetisk i själen hahaha jaja nog med de.
Mamma och Pappa.... finns bara kärlek för r och allt i gör för mig. När jag är nere så bor jag hos min mamma då min lgh är uthyrd, pappsen bor i samma hus så är nära både. Vi fira pappas födelsedag och de var kul men de stunder jag värderar mest är när vi är ute och går med hundarna eller sitter och tar en kaffe och snackar. Å mamma är mamma hahaha med henne snackar man mat och känslor.

Det är oftast väldigt intensivt att komma ner för jag har ju en del jag vill träffa och bara nån dagar att göra det på. MEN nu ska jag berätta vad som händer inom mig.... ni alla vet som följt mig från början att jag flytta hit för kärleken, kärleken till bergen. Å tro mig jag älskar allt här uppe fortfarande, jag har skapat nåt väldigt fint här uppe på en väldigt kort tid. MEN för första gången sedan jag flytta upp ville jag stanna i skåne, i alla fall nån vecka till... eller vad händer? Nu har det gått nån dagar sedan jag kom hem här uppe, å fy vad jag älskar det, att bo nära naturen och få va i lugnet. Att få nyttja en trädgård med en kopp kaffe i alla tänkbara väder, japp jag sitter där även när det snöar och regnar. MEN tänk....bara tänk om jag kan hitta en stuga/hus i skåne nära naturen, i ett lugn. Sen måste man ju jobba helt klart.... å visst massagen har jag alltid, men de kommer inte bli min huvudsak längre. De jobb jag har nu..... vad ska man säga, jag får nog utlopp för hela mig, min glädje, min rakhet, spontanitet och mitt intresse för språk...handen i handsken. Kan jag få detta därnere? NEJ söderut vill de ha en annan utbildning. Det ville de ha här med men tror de väljer annat. Men så lätt vet ni om att jag inte ger mig, så kasta ut lite pm till folk för att se, och tro det eller ej så finns det möjligheter, Å de gott folk är det ända man behöver.... möjligheter! Så vad menas detta nu då? Jo att jag kan tänka mig att flytta ner om jag kan få ihop möjligheterna, så det lär inte ske nu.... och jag kanske ändrar mig vem vet....
Sista veckan i Juli ska jag ner igen, ska bli intressant och se hur det känns då....
Malmö var underbart denna tur ner, vädret var på topp, fick en underbar kväll med kusinen på Mevlana, har ni inte varit där än så gå dit och ät, de turkisk mat. Och en kväll med Sus på ribban, denna kväll var magisk! vi hade köpt sallad och bara snacka skit och fick en underbar solnedgång. Enkelhet när den är som bäst. NU hann jag inte med att träffa alla jag önska denna omgång... men taggar för nästa tur ner mellan allt kul här uppe hahaha
Så nu vet ni... skåningen och chihuahuan kanske vänder hem, men först har vi en hel sommar och höst att tänka ut vad tusan mitt hjärta vill.

Lovsången som vackert väcker känslor!

NU är det länge sedan jag skrev men ni som varit med ett tag vet ju om att det händer massor i livet. Det är nya jobb och nya tankar som vaknar till liv...
Dagis hahaha jaaa hur landa jag där, fråga mig inte men jag älskar ju barn och de verkar rätt glada för mig med. Så roligt har jag haft idag, men nytt jobb menas ny info och nya rutiner som ska hanteras och de är då hjärnan checkar ut när dagen inte ens är lunchtid.

Efter denna dag är man trött och känslig... och jag väljer att gå till Nyland. kyrkor, kapell,  är något jag har mer sorgliga upplevelser i än glada, dock vill jag aldrig heller ta bort de vackra där, sorgen är ju en form av kärlek, en förlust i kärlek...alla tårar av kärlek för de vi förlorat. Så när man sitter där och känner in heligheten som man lätt upplever, så väcks känslor. Minnen av personer kommer till liv, de rusar över en med all kraft. Det fanns en låt i kväll som fick mig att kämpa mot tårarna... de tog kraft. Orden "du har räddat mig".... jag blir arg och ledsen när dessa ord sjöngs ut.... man undrar ju varför räddades inte dom? dessa känslor tar vid och man måste få känna och ifråga sätta, för bara när känslan väl passerat så finner jag de jag alltid funnit, min tillit. Tilliten är de som jag känner starkast inombords, tillit är kärlek för mig. När jag var liten sa alltid min mamma när någon gått bort "De är för fina för att vandra på vår jord", en vacker tanke jag gärna hade velat hålla tag i, saken är dock att jag mött många vackra själar som lever också... sorry mamma den har jag vuxit ifrån nu.
Precis som allt annat i mitt liv så vet jag om att valet är mitt i allt, så vad vill jag att kyrkan och platser som Nyland ska vara för mig? KÄRLEK! Det räcker nu tycker jag, dags att få in positiva erfarenheter... så jag tar med mig denna dagen som ett steg i rätt riktning, en riktning jag väljer!
Rätt nöjd med de beslutet faktiskt hahaha!

Så vad händer övrigt i huvudet på denna skåning som sitter här i Jämtland.... jag vill resa, jag känner mig redo för kärlek, jag vill spela mer volleyboll och jag vill springa 1 mil innan juni.... å just de jobb, jobb och mer jobb..... ja men så snurrar nog mina tankar hahaha
Resor herre min gud vad jag saknar Turkiet!!! Alanyas gator, Hanci som är "vårt" ställe (min och kusinens), mitt älskade urfa ett matställe med furumöbler och som är långt ifrån en fin restaurang men med riktigt turkisk mat som inte kostar mer än ett par tior.... jaja sen vill jag till Filippinerna också.... vi får väl se vad jag kommer iväg på, nåt vet man ju om att det ska bli. Ni vet ju om att jag kan ju väldigt sällan låta drömmar bara förbli olevda drömmar.... som nämnt innan.. livet är bra för kort för att inte ta chanser eller göra de man önskar.
Något jag börja med för ca 4år sedan är att varje morgon eller kväll är att nämna de jag är tacksam för, vem nämner jag detta för.... jo till universum/gud och mig själv. Genom denna tacksamhet växer min kärlek till det mesta och mitt liv känns rikt, vilket de är. Tänkte jag skriver ner några för er:
Tacksamhet för:
Mitt liv
familjen
Flazzh
mina vänner
min kropp
mitt hem
för just denna kväll
jobben
yogan
osv osv osv resten skriver jag inte... tänk så mycket man kan vara glad för....
Med den listan tackar jag för mig...
ta hand om varandra och känn in tacksamheten för allt du har (ex att du kan läsa detta ;) )   
Allmänna bilder!