Så mitt förra inlägg berätta jag att "Han" dog.
"Han" som lärt mig grunderna för allt jag kan inom friluftslivet. "Han" som tagit mig till nästan varje hörn i Skåne och i Sverige. "Han" som lärde mig lyssna på vinden och bli medveten om naturen i sin helhet..... dessa dagar har varit jobbiga i att inte veta hur man ska reagera på sina tankar.... det är jobbigt att andra människor ska få se en gråta... detta kan ju hända och hände.... MEN det som tar på mig mest är att jag inte får ro att gå ut i skogen.... min älskade skog. Jag åkte ut på tisdagsmorgon med kaffet, jag ville bara vara själv... jag la mig rätt ner och titta.... de är så blandade känslor skönt, ont, likgiltighet, glädje och sorg. Jag har haft tid till att gå på tur, jag har tänkt nu går du på tur, men när jag ska åka har det inte gått.... det kanske är för tidigt eller vad de nu än är.... Jag ville bara åka här ifrån igår och det händer inte ofta jag vill fly men igår kom det och försvann igen....
Någon sa till mig, det finns inga rätt eller fel i en sån här situation.... nä det vet jag men vad finns då?
Jo det ska jag tala om, en jävla massa personligheter i ett och samma huvud! Hoppas ni skrattar nu, för det gör jag. Jag brukar skoja om att jag är ett vi.... vet aldrig vem "vi" är då jag är ensam i mitt hushåll förutom hundarna. Men "vi" är mina personligheter, jag har en som är lite vildstyrd och en som är en väldigt lugn och klok och en som är högst impulsiv och galen.... Dessa personligheter diskuterar massor varje dag.... Finaste är ju när dessa viljor faktiskt kan komma överens (händer nästan aldrig). Nu i denna situation försöker den kloka vara så jävla lugn och behärskad och saklig och den mer galna är riktigt galen och sen har vi min lilla flicka inom mig som är otroligt ledsen...... detta blir bara soppa av det. Så ja det är min filosofi i detta..... att det blir en lätt kortslutning i min hjärna är helt förståeligt helt enkelt.
Jag vet om att detta med personligheterna är det mer än jag som har (alla har det), men det är inte vanligt att man talar högt om det, för tänk om motförmodan att någon skulle tro jag vara galen på riktigt hahahaha jaha so what då, då får de väl tro de då. Jag skrattar ju väldigt ofta åt mina tankar och det har jag gjort dessa dagar, mitt i tårarna har skratten kommit när jag hör mitt sakliga tänkande.....
Så min sakliga sida gav mitt känsliga jag en tid idag att ge sig ut på tur, fram till 14:00 hade jag på mig att övertala mig själv att komma ut från stan, för att finna inspiration titta jag på underbara bilder på instagram och läste lite i min fjällguide.... men klockan gick men jag kom ingenstans.... Men usch detta jävla apatiska tillstånd, aldrig kommer jag tillåta mig själv att stanna där! så nä någon skog blev det inte men att pigga upp mig själv är lätt om jag väl vill.... Så nån minut efter 14:00 blev det en tur ner till en sport och fritids affär..... Jag har ju haft BIG problems med mina byxor som jag har på mig på turerna, men nu är det löst..... har jag berättat för er att jag har en liten förkärlek till Haglöfs om inte så vet ni det nu, jodå det blev två par byxor. De satt som skräddarsytt på mig, lycklig som bara den blev jag.... normalt avskyr jag handla byxor då jag aldrig finner några som passar fint, de är bara träningsbyxor som funkar. Men åter till Haglöfs byxorna, underbart! Låter stört att en sån sak får en att må bättre men det gjorde det och jag längtar tills jag ska få använda dom.
Efter affären blev det lättare.... förstå mig rätt nu, jag har jobbat varje dag och faktiskt tränat (som var högst befriande) så jag har inte bara suttit hemma och varit ledsen, men känslan av att vara ute har tagit emot, och som sagt att åka ut i skogen som jag ALLTID gör har varit stopp..... Men till fjället ville jag fly! Där kommer det bli mitt egna, mina egna minnen som jag kommer ihåg. "Han" tog mig ju även dit men det var innan jag var 4 så det minns jag inte, vilken jag tycker är skönt.
Så jag mår bättre just nu och för att göra mig ännu gladare börja jag prenumerera på utemagasinet, lite mer inspiration i livet dör jag inte av hahaha
När jag börja planera denna vandring så tänkte jag mer, oj va skönt att sitta bara där och va glad och mysa och gosigt och alla andra mjukis ord..... för nån veckor sedan börja jag förstå med vissa händelser som hände och tankar som kom att så kommer fallet inte bli, efter vad som nu har hänt vet jag bestämt att så kommer det inte att vara. Det ska bli så spännande och se vad som sker inom mig när jag väl är där... att vara lyhörd till mitt inre i tankar och känslor och beteende är något som är oerhört viktigt för mig, vissa av er kanske förstår vad jag talar om, andra vet jag om kommer inte förstå alls, och så är det i livet ju, men för mig att vara lyhörd ger mig en möjlighet att utmana mig själv exempel om jag är rädd eller osäker på något, kan jag övervinna det eller om jag är lite övermodig så får jag lära mig att vara ödmjuk inför vad som sker osv.
Just nu vill jag bara träna min kropp, jag vill bli stark och uthållig.... imorgon är det morgon pass i boxen och jag ser så framemot det, det mår man bra av. Fråga inte mig varför jag inte befinner mig i gymmet men boxen känns roligare just nu och jag vill bara lyfta något eller göra lateral burpees, det är så sjukt att det är något jag faktiskt tyckte var kul igår hahaha o yes, det blev roligare och roligare. Lite som med "man maker", kunde inte en ända för nån månad sedan, nu är det sjukt kul, den dödar en totalt hahaha helt underbart, vet ni inte vad "man maker" är så kolla upp det och börja med det, bra övning och ganska heltäckande träning för kroppen, lateral burpee kan ni också göra även den är ju jättebra. Undrar ni nu varför jag pratar träning och inte vandring...... för mig är det nödvändigt att jag tränar mig inför vandringen, då jag ska bära nån kilo som inte är inövat sedan innan, och min uthållighet måste underhållas, jag är astmatiker och har en kraftig sådan, inte tusan tänker jag låta det jag själv kan påverka hindra mig från att göra saker jag vill. Så stark vill man vara ju, då lyfter jag, plus har man inte provat på detta innan, så gör det! Det är något speciellt med att skicka upp en stång över huvudet. Att gå i backar eller berg med packning vill jag kunna göra utan att dö av trötthet, då passar crossfiten in ganska så bra, lyfter och har pulsen högt.... bra träning för er som vill ut och vandra och vill ha en träningsform, så ner till närmsta box med vettiga coacher så kan ni testa, tävla gör du bara mot dig själv inte någon annan.
Så vad händer nu då? Jo efter idag, så ska mamma min firas ordentligt på lördag 65 år blev hon idag, jag har min lyftar kurs på lördag, sjukt kul. Sen på söndag ska jag och min sidekick Susanne ut på Österlen och gå en tur, jag har kollat en längre tur på nästan 1,5 - 2 mil beroende hur vi känner oss, de ska bli kul och skönt att få lite stöd att komma ut på en tur igen. Flazzh ska till veterinären imorgon på återkontroll, hoppas det ser bra ut och som jag nämnde innan så ska jag träna 8:00 imorgon bitti och fan vad jag ser framemot det då!!!
Vill även säga tack för meddelande och kramar som jag fått, det blir det vackra i en sån här situation.
Kram på er och ta hand om varandra!!!
#Lovelife#galen#fjället57dagarkvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar