Vill du leva dig in i detta inlägg så bara sätt på Artisten Joe och börja med låten " I wanna know"
Så dagar har gått och jag börja på ett inlägg men det får vila i utkast tills rätt känsla att skriva de kommer tillbaka. Kände att jag ville skriva om kärlek istället. Å Yes baby, love it is!
Kärlek ordet kopplar nog direkt för många till en relation mellan två personer, men det finns ju annan kärlek. Den världsliga, till sig själv, till familj, till barn, ja med ni get it.... till allt finns det kärlek. Mina tankar kring kärlek är stora och ibland drömmande och ibland hemskt kritiska. Den viktigaste kärleken tro jag är den man ger sig själv.... tror det är den som avspeglar den kärlek man ger till nån annan sen. Jag tror att våra barn ser hur man älskar sig själv genom sina föräldrar, en fina gåva att lära. Även den kärlek du sänder ut till din medmänniska, ger nån form av intryck av vad för kärlek du har.
För några år sedan börja jag ge mig själv den kärlek jag känner jag förtjänar, den blir starkare och starkare för varje dag, de blir också extremt tydligt när jag gör nåt som inte är av ren kärlek längre. Detta är en process som håller på hela livet och man får sina utmaningar och tvivel men de är ok.
För nån dag sedan fick jag höra, - Sandra tycker du ska träffa nån snart, du har för mycket krav.....
tillåt oss att skratta ljudligt tillsammans. 1. Jag är kvinna, om jag vill ha barn idag, kan detta fixas. 2. krav? på riktigt hahaha
Så här är det, dessa listor som man satt och gjorde som liten, han ska vara si eller så, ha detta eller detta.... jag valde att ge mig själv allt detta, jag valde att bli si och så och inneha detta och detta. För att jag tycker inte det är rimligt att kräva nåt från någon som man inte själv klarar av. Å detta har inte ens något med Kärlek att göra....
Kärlek är ett val av två personer som väljer att vara med varandra, för de har ett matchande flöde. (hur jag ser kärlek, menas inte att andra gör det)
Värdegrunden är viktigare än nåt för mig, fråga du mig när jag var 22år så självklart hade jag svarat nåt annat, jag hade inte kärleken till mig själv så jag förstod inte heller vilken kärlek jag sökte.
Den känns väldigt klart idag och jag väljer att vakna upp och känna kärlek varje dag till livet, mig själv och alla som finns runt mig. Så när nån säger till mig - Sandra tycker du ska träffa nån snart.....
mmm jag undrar vem som har störst behov att se mig med nån..... Jag kan ju berätta att jag lugnt svara på de jag känner starkast inom mig och de va: Det är lugnt, han kommer när han ska.
I går fick jag uppleva kärlek med medmänniskor jag inte känner, de var skitcoolt. En arbetskamrat till mig fråga om jag inte ville hänga med till (glömt vad han kallade det för) lovsång i Arvesund, det var ett par från US som skulle tala och sen sjunger man då väldigt vackra låtar och håller bön. Ni som läser här vet om att jag varit på lovsång förr, detta väcker känslor inom mig. Förra gången vart de ilska och ledsamhet och jag gav mig själv löftet att bryta detta mönster. Denna gång gick jag in med full förståelse av dessa känslor och jag kände bara kärlek och lugn..... så medans mång dansa, rörde sig och njöt på sitt sätt, satt jag och kände mig kär och lugn. Underbart..... det är vackert när folk vågar öppna upp sig på de sätt. Det kändes intimt och genuint, Vackert. Det var bara kärlek, kärlek som inte dömer eller tvivlar.
Så när det kommer till kärlek, ge av den och håll inte igen..... den ända som missar nåt är du själv. Ni som läser mina inlägg vet om att de personliga ansvaret för era liv ligger hos er, ingen annan. Så har du blivit sårad nån gång och låter de hindra dig, se över din situation, varför låta nån annan ha den makten över dig (nää det är inte synd om dig)? De är ju bara dumt, gå ut och älska skiten ur allt och alla, främst dig själv. (åtminstone försök, jobbar på det varje dag).
Ta hand om er gott folk, låt oss älska!
Kram kram
(blandade bilder)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar