Igår skulle vi besöka en sameby, dock blev det inte vad vi trott om att vara där en längre tid vilket de flesta i vår klass nog hade velat, jag hade verkligen velat det. Har ju länge velat se lite hur det fungerar hur det är att vara renskötare. Men lite historia fick vi ta del av innan avfärd mot skolan. Samerna har det tusan inte lätt än idag och jag tror inte många svenskar känner till detta. Kanske kommer skriva lite om det igen men vill gärna ha mer underlag innan jag ger mig in med mina rätt så starka åsikter. Men den historia som samerna har här i Sverige är ganska hemsk, visste ni att en same fick inte bo i ett vanligt hus med fyra väggar, utan skulle bo i en kåta utanför staden. De fick inte lov att ansöka om lån till boende ens..... de fick inte tala sitt språk..... det hemska är att detta är inte många år sedan de fick börja tala sitt språk, innan de kunde få lov att ansöka om lån till boende.... usch jag blev uppriktigt förbannad över att höra detta..... jaja som sagt när jag kan mer om ämnet.
När vi väl satt i bilen på väg tillbaka till skolan från samebyn, så längs med vägen gick en å.... jag ser den vita baken och den lyfter och breder ut sina enorma vingar och lyfter upp mot trädkronorna....Kungsörn! Alltså det var fantastiskt att få se, jag förstår varför den har kung med i sitt namn. jag blev som ett barn på julafton, vilken känsla. De vart ju fler än jag i bilen och vi alla blev väldigt imponerade av denna ståtlighet. Resten av gårdagen var riktigt rolig med planering av en teambuildning på 70 ungdomar som ska ske om ca 3 veckor.
I morse ringde klockan och jag var iväg till skolan lite efter 06 för att träna på morgonen, underbart att få det gjort direkt på dagen, sen blev det frukost ute för att hålla hunden sällskap och sen en runda med honom innan skolan börjar. Jag äter ofta ute fast de är ruggit väder, gör det för min lilla fina vän. Han måste ju få sitt om dagarna men denna planering funka bra, det blev inte nån stress känsla imorse över att få med allt och att mini får sin lilla tid på morgonen. Så detta fortsätter jag på tills en annan plan måste infinnas. Men något jag måste ta tag i, är mitt hem. Men oj vad har hänt hahaha alltså allt är upp och ner och saker överallt, fixas imorgon för på fredag åker vi härifrån. Hur känns det nu att åka ner till malmö? Jo det känns sådär faktiskt.... är super glad över att möta vissa personer, men jag känner lite allergi mot att vara där hahaha jag döper den till Malmösjukan. vad jag önskar jag kunde flytta människor och vissa lokaler med grejor och människor i hit, men visst så funkar det inte, så ni är saknade och boxen, fatta att jag saknar gummi/svett lukten i crossfitboxen. Det jag hade velat åka hem för är till farsdag, men det kommer inte bli av tyvärr. Får ta vara på tiden nu när jag är nere med honom istället. Jag ska berätta lite om denna man jag kallar kjelle men som är min pappa.
Denna man har funnits i mitt liv sen jag kom in i tonåren, han gav mig en stor kram efter en titt. Jag tänkte vad tusan är detta för typ hahaha han gav mig många tuffa stunder i tonåren, han hade regler och han fråga vad jag skulle göra, han brydde sig herregud vad vill denna man mig tänkte jag..... tur jag förstod till sist att detta var ju faderskap, en kärlek till mig. En önskan om att få honom som pappa fick väntas då det fanns stora problem med han som var min biologiska pappa. Men när jag var 24 år så fråga han om inte det var tid att bara få papper på något som var så självklart för oss båda. Han har ett stort hjärta och vilken kung du är som står på dig för den du är. Älskar dig och som jag brukar säga, farsdag 365 dagar om året, men gillar ändå att jag har en möjlighet att få fira farsdag i mitt liv. Ni som följt mig sedan i våras vet om att "Han" gick bort och att det kom mycket starka känslor, det vart min biologiska far som dog, så min vandring jag gjorde i somras blev som ett sorgearbete och det var nyttigt. Jag är som jag är och har plockat ut de få guldkorn jag fick och lever med de minnena, livet går vidare och jag har insett med många upplevelser att blod är absolut inte tjockare än vatten alla gånger. Så min fina pappa vi ses i helgen!
Imorgon väntas träning och vår klass ska vara med att hålla en mini challenge med kajak, cykling, löpning och firning. Tvätten är klar och så är mina ögon, tror det blivit en del stavfel, mer än vanligt då alltså hahaha bjuder på det, lite hjärngympa har ingen dött av.
Ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar