Så med ett faktiskt lite tungt och ledsamt hjärta säger jag, nu var denna vandring över......
Ja denna morgon börja med regn och det sluta inte, tung dimma låg som en vägg.... inte tusan såg jag sylarna, igår på avstånd. Idag på relativt bra avstånd nopp! Ilsken som ett bi vände jag på klacken och börjar vägen tillbaka säg ca 13km... jäklar vad det tog i med regnet. Det hade regnat hela morgonen men kändes så smått när vi börja gå.... nu gjorde tusan ont. Snön var såååå mycket bättre. Det kan jag ju erkänna att jag nu vet om att jag älskar! Snö är number one för mig! Sommarvärme plats nummer två.
Iallafall när vi kommit till rast stugan så öppnar en kvinna med en dialekt inte från jämtland och säger ni kan inte komma in, mitt barn har allergi..... hmmm okidoki... jag är inte döv och är ofta jävligt trevlig till folk så när någon bara gappar på de viset så har jag lust att läxa upp lite folkvett!! Man kan väl säga det i god ton herre gud! Jag bara tog upp handen vinka till henne, sen stanna och prata lite med killen från studjefrämjandet... han var en trevlig prick!
Vidare 8km var blött och lerigt. Idag var första gången jag sjönk i lera upp till knäna.... lite läskigare än myren.
De jävla fåglarna som attackera oss igår, gjorde även de idag men idag skrämde de Tarzan och jävlar vad arg jag blev. Nu kan jag skratta ihjäl mig för det måste se så otroligt lustigt och dumt men i stunden hade jag kunnat ha ihjäl en björn.
Efter fåglarna kom vi till bron. De glömde jag berätta om igår. Denna bro var gjord i metall och vajers. Den hade ihåliga rutor vart man gick vilket gjorde att hundarna kunde inte gå där. Så bära dom tänkte jag. Inga problem, detta har jag gjort förr. Dock aldrig över en fors. Första 3 stegen gick bra sen börja bron gunga lite...... för helvete bron är ju lös. Den var alltså inte fast mer än i vajerna. Ni kan se bild nedan. NU var de dax att övervinna en rädsla och en trigger i huvudet. Minns ni jag berätta jag hade svindel..... får jag de på bron faller både jag och hundarna rätt ner i forsen. Andra valet hade varot att inte komma över mot sylarna alls. Jag stod med hundarna i famnen, staven över hundarna och tog några steg till, jag måste trycka ihop hundarna så att jag kan hålla mig annars går de inte. Hundarna blir oroliga o rör lite på sig..... stanna säger jag så högt tydligt och bestämt jag bara kan, detta är allvar!!
Väl i mitten på bron vänder min känsla och jag kan detta! Vi är snart där! VI ÄR ÖVER! De läskiga var att bära djuren utan att ha nåt att hålla i ordentligt, men jag klara det! Susanne min vän som sett mest av min höjdskräck hade varit såå stolt!!
Denna skulle vi då över igen och denna gång var de en baggis, jag hade ju gjort de en gång innan hahahaha vi överlevde igen =)
Resten av leden var jag mindre glad och hundarna hade is i pälsen och var inte glada alls..... Nä nu får de vara nog sa jag till dom stackarna. Jag har blåsor på händerna och de ser mindre trevliga ut efter idag då jag fått massa skit i dom och nu vill de inte gå bort.
Jag ringde till vandrarhemmet som heter hjortronet och fråga har ni en extra natt till oss.
Å nu en riktig måltid och dusch senare känner jag mig lite sådär..... över.... rundan är över. Usch säger jag va konstigt de är när man älskar att vara på en plats och så ska man lämna det. Hahaha nu när jag skrev kom faktiskt två tårar MEN nu är det viktigt att komma ihåg att jag snart är här igen....
Då börjar nästa kapitel i mitt liv, Mitt liv i jämtland. Detta är något min lärare Olle på fjäll skolan sa: Detta är viktigt, du är inte i norrland... du är i jämtland! Hahaha så underbart vilken stolthet här är för landskapet. Jag lova, därav så skriver jag bara jämtland =)
Så va nu då?
Jo jag ger ju inte upp! Så jag och minstingen Flazzh tar den utsatta turen om nån månad igen, och då kan det ju inte snöa och ha sig.
Men nu är det förberedelser som gäller inför att flytta upp.
Men nästa vecka är det meningen jag ska resa till Turkiet. Efter att ha varit på fjället och känt något så innerligt fast jag haft motgångar, så känns de konstigt att åka till Alanya.... men visst jag åker och myser med att komma igång med träning osv. Kan man söka bostäder mitt på fjället så kan man göra allt i en stad på andra sidan jorden.
Imorgon ska jag ut och gå och leta efter intersport och handla nåt att träna i, och på torsdag ska jag besöka östersunds crossfit.... längtar!!!
Nu är de godis och tv.
Berättar imorgon om Östersund och vad jag känner här!
#fjällen#kär#varförfastnarjagdär#mittlivijämtland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar