Att jag har sagt att jag vill flytta uppåt har jag inte byggt på något annat än en känsla inom mig och att jag är kär i fjället. Men nu när jag körde ner så vet jag att det mer än så. Jag behöver det mer än jag trott. När jag nått Mora och fortsatte köra ner, var det som om det ända jag ville var att dra i handbromsen. Jag kände mig lite orolig, jag kände mig ledsen och det var konstiga känslor. Hela min själ skriker just nu åk här ifrån nu!!! Låter konstigt va? men nää. Idag när jag kom till träningen kändes det som hela stan var i boxen, i själva verket vart där endast max 18 pers eller nåt. Träningen kändes skön och jag var glad att vara där men innerst inne vill jag bara andas, andas djupa långa lugna andetag av luften där uppe. Luften här nere är tung och kvav och jag känner mig trängd. Lite som jag är ett djur i en bur, fast när jag borde vara fri. Igår vart jag och sara på en crossfit tävling och titta när vissa från boxen tävla, jag blev snurrig och fick som ett tryck över hjärnan, vi gick därifrån efter en stund och gick och åt en bit kött. Orsaken för att må så, trodde jag hade med att jag kört ner under går dagen och att det tagit stryk på kroppen. Men nej, jag är lite i chock av att komma ner och emot nån inre vilja. Så nu gäller det att varva ner och tänka positivt om att fixa saker till att flytta upp.
Så detta säger mig iallafall att mina känslor är på rätt spår om att flytta upp.
Att komma hem var kul att träffa folk jag håller kär, imorgon ska jag möta Sus också och sen åker jag på onsdag till turkiet. Innan jag åkte upp så var det nån som nämnde lappsjukan för mig, aldrig de kommer hända sa jag, visst man ska aldrig säga aldrig, MEN jag har nog drabbats av en omvänd lappsjuka. Jag mår faktiskt inte bra här och nu, jag är ytligt glad och jag lever och jag är frisk, men jag mår inte bra som inombords. jag finner stan är stökig, folket är väldigt mycket och överallt. Nää jag ser framemot att komma upp och undersöka vad det är som gör att jag mår så bra där uppe.
Som nämnt innan så är det viktigt för mig att lyssna på vad jag mår bra av och jag blir bättre och bättre på att lyssna och vara lyhörd för vad jag behöver för sinnet och för kroppen.
Så nu är det bara att njuta av Turkiet på onsdag och 1 vecka fram. Men sen är det full fokus på att få till det där uppe, jag har just nu 14 objekt sökta i Östersund, jag håller mina tummar, annars bara fortsätter jag att söka. Imorgon ska jag höra av mig om några praktik platser så får vi se hur de går =)
Mitt nästa inlägg kommer jag att reflektera själva vandringen och även berätta vad jag lärt mig. Tänkte även ta upp några frågor som folk har frågat om, jättekul att få frågor från er som vill veta av nyfikenhet hur man gör i vissa situationer, ex hygien, mat, kylan, hur man går på leder osv. Så svaren får ni imorgon.
Ta hand om er där ute och #vågavandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar